Ja må jag leva..

Nu är jag närmare trettio än tjugofem.
Ungdomen är officiellt över.
Fram med rullatorer och hempermanenter!
Om jag bara kunde bli lite vis nu när jag är så gammal så vore det ju kanon!
 
Fast jag känner mig inte ett dugg visare.
Lite vissnare bara.
Eller..?
Kanske inte riktigt.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0