Ja men okey då!

Det är en väldigt ledsam kväll..

Var ner på stan en sväng tidigare och sen åkte jag upp med mamma till morfar..
Läget är oförändrat men dom har upptäckt att han har en blodförgiftning så förhoppningsvis vaknar han när antibiotikan har gjort sitt..
Det var så overkligt att prata med honom och se mamma prata med honom och inte få någon reaktion överhuvudtaget..
Jag hoppas att antibiotika är det som behövs och att allt blir bra sen..
Orkar inte det här en gång till..
Eller orkar gör man ju..
Det måste man göra..

En stund efter att jag kom hem så ringde mamma och berättade att min kusins lilla flicka har somnat in nu..
Elva månader gammal..
Det är helt sjukt..
Jag har aldrig träffat henne och inte träffat min kusin på flera år heller..
Men jag kan inte låta bli att bli ledsen och fälla en tår för dom..
Tänk dig att vara 20 år gammal och förlora ditt barn..
Dom har iofs vetat att hon inte skulle bli så gammal..
Hon är född med en sjukdom som jag inte ens vet vad den heter och tydligen så är det vanligt att barnen inte blir äldre än sex månader så hon var en kämpe iallafall..
Jag hoppas att hon tar sig igenom det här och att det gör henne starkare för jag vet att hon har haft det jobbigt ändå..
Det är det värsta som skulle kunna hända och jag vet att jag inte skulle klara av en sån sak..

Så ikväll går mina tankar till er som det berör <3