Vad fan ska jag göra!?

Hur fan ska jag få allting att kännas bättre?
Jag vill inte må såhär..
Jag vill inte se min familj må såhär..
Jag vill bara att allt ska vara bra igen..
Varför är jag så jävla svag för!?
Hur kan alla andra orka det här när inte jag gör det?
Hur!?

Just nu vill jag bara skrika, gråta och helst av allt bara slå någon!
Jag vill supa mig redlös och bara skita i allt..
Det är vad jag vill..
Jag tänker inte göra det..
Men jag vill..

Jag vill flytta långt härifrån och bara lämna allt..
Ta med mig monstret och bara fly..
Fly bort från alla jag älskar så att jag inte kan bli sårad igen..
Men jag tänker inte göra det heller..
Jag vore INGET utan min familj..

Måste vara stark..
Måste hålla ut..
Måste tänka positivt..
Varför är det så jävla många måsten för!?!?!?!

Jag vill bara vara ett barn igen..
Bara kunna glömma allt och gå vidare..
Gråta en stund men så får mamma krama och blåsa så går det över..
Men nu är det min roll och jag vill kunna ge mitt barn all den kärlek jag själv fick som liten..
Men det är fan inte lätt när allt bara är skit!

Varför kan inget bara vara enkelt?
Varför kan inget bara få gå lite bra?
Varför är jag inte starkare?

Ska inte det som inte dödar dig göra dig starkare?
Jag har blivit nästintill krossad så många gånger nu att jag borde ha ett hjärta av hårdaste stål..
Jag borde ha ett hjärta som självaste stålmannen för fan!

Borde sova..
Men kan inte..
Vad gör man då?

Jag förlorade min morfar idag!?
Jag kan inte fatta det..
Han var ingen rund liten gubbe som satt i en gungstol och läste sagor..
Han var inte som dom i filmerna..
Han var allt annat än det..
Men det var inte hans fel..
Han ville men kunde inte...
Hur knepig han än var så var han min morfar och jag vill ha honom här!

Jag vill ha honom här..
Tillsammans med min mormor..
Tillsammans med min pappa..
Jag skulle ge nästan vadsomhelst för att få träffa pappa igen..
Allt det här öppnar alla gamla sår, alla gamla minnen..
Fan vad jag saknar honom..
Det har snart gått åtta år sen han dog..
Åtta långa jävla år..
Vi har förlorat alldeles för många dom senaste åtta åren och jag orkar inte mer!

Jävligt spännande blogg att läsa va?
Ett socialbidragsfall till ensamstående mamma som folk bara dör runtomkring!
Nej jag orkar inte vara positiv just nu..
Jag skriver för att få ut lite av mina känslor..
För att må lite bättre och orka med allt som är runtomkring..

Jag tackar för de få men goda vänner jag har och för min familj och alla deras hälsa..
Jag skulle inte vara nånting utan er..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0