Ja men okey då!

Förstod att det inte var någon idé att pusta ut än..
Är nog mest förvånad att det har tagit sån tid..
För er som inte har läst tidigare så är det så att olyckor alltid kommer i tre..
Eller dödsfall kanske man ska säga..

Den här gången har vi haft två med bara en veckas mellanrum..
Min underbara mormor och en jättekär vän till familjen gick ju bort i somras..
Nu har man bara gått och väntat på vems tur det blir härnäst och det verkar som att det blir min morfar..
Gubben ramlade hemma hos mamma igår och fick en fraktur på höften..
Det kanske inte låter så farligt men när han kom in på sjukhuset så upptäcktes det men han var för skrovlig i andningen så det gick inte att operera och nu går det inte ens att få kontakt med honom längre..
Han har varit snurrig en längre tid av alzheimers men nu tror dom att han harfått en propp i lungan eller i huvudet..
Det verkar som att han har gett upp..
Att han har förlorat lusten att leva..
Vi får se hur det hela slutar men vi har sagt nej till återupplivningsförsök....
Om det skulle bli så så kommer han antagligen bara att vara en grönsak och det är inget liv..
Jag är glad att det inte var jag som var tvungen att fatta det beslutet..
Tycker så otroligt synd om mamma nu..
Tycker att hon har haft nog med svårigheter på sistone..
Att förlora sin mamma och äldsta och bästa vän på samma gång måste vara svårt..
Jag vet bara hur svårt det är för mig att ha förlorat dom..

Usch vad jag hatar att vänta..
Vill bara veta vad som händer..
Vill veta nu..!

Ni kanske trodde att jag skulle skriva om vilka skojigheter som hände igår kväll men som ni kanske förstår så har jag annat att tänka på nu..

Nej nu blir det till att göra något annat..

Syns eller hörs